johnvalencia

Som vanligt befann sig familjen Jernberg-Valencia i Globen för att bevittna årets final i Melodifestivelen. Alla hade vi olika favoriter, men vi var eniga om att Carola skulle bli svårslagen. Min personliga favorit var Linda Bengtzing. Förra året var hon utmanare och kom vidare från andra chansen. I år var hon en av förhands favoriterna och gick vidare direkt från den första delfinalen i Leksand. När tävlingen inleddes med Lenas "todiloo" kände jag att detta troligen var det bästa startfältet på länge. I mellan akten fick jag chansen att reflektera över bidragen. Jag kom slutligen fram till att mina top 3 var; Linda, Carola, BWO. Efter första jurygruppen hade Linda 1 poäng och Carola 2, då tänkte jag hur ska detta sluta? Tyvärr visade det sig att fröken Bengtzing inte tillhörde kvällens mest populära bidrag. Men Carola kom närmare och närmare hela tiden för att slutligen med hjälp av över 450,000 tittare ta hem Melodifestivelen 2006. Hennes låt är bra och hon en fin röst. Men det går inte att komma ifrån att hon vinner för att hon är just Carola. Samma sak gäller för BWO, förra året kom de inte ens till andra chansen, men nu när de är en välkänd grupp hamnar de på en hedrand andra plats i finalen. Så om du nu sitter någonstans i Sverige med en kanon låt, snälla sjung den inte själv. Ge den till en redan etablerad artist om du inte vill råka ut för en stor flopp. Vem vet kanske Kikki är sugen på att försöka igen.......(?)

Ibland när jag går på stan eller sitter och fikar träffar jag på folk som jag egentligen inte känner. Vanligtvis kanske man ler, nickar eller hejar. Men ibland kommer vissa fram och börjar prata, trots att vi kanske bara träffades på en fest för 2 år sedan. Då kan det ibland vara svårt att veta hur man ska bete sig. Själv brukar jag spela med och försöka verka trevlig. Men det har jag insett nu att om jag låtsas att vi känner varandra så blir det värre nästa gång. För då kommer det troligtvisat delas ut kramar och eventuellt en och annan kind puss. Och allt detta bara för att jag skulle vara trevlig tillbaka. Allra värst är det ju naturligtvis om man träffas ute på kvällen, för efter ett par öl är tydligen alla mina vänner. Det här lilla "problemet" har jag nu tagit tag i och insett att jag istället ska vara lite mer tydlig. Till exempel om någon kommer fram kan jag verka lite stressad, eller låtsas att min telefon vibrerar i fickan. Om du kör "telefontricket" se då till att din telefon inte ringer under tiden då du fejkar, lämpligtvis genom att slå av ljudet.
Jag har en mycket nära vän som har en väldig otur med folk som hon tror är hennes vänner och kan lita på. Hon kramas till höger och vänster och hoppas att allt är bra men tyvärr blir hon också sviken till höger och vänster ganska snabbt. Detta har vi nu tagit fasta på så nu har hon lärt sig att skilja agnarna från vetet, vilket är skönt för både henne, och mig som fått trösta. Ett knep som jag tycker att folk borde använda lite oftare för att undvika dessa små missöden är; prata endast med de som ingår i din del eller under dig i hierarkin. De som ligger över kommer ändå bara att fnysa, vara falska och se ner på dig. Hur jag vet det? Jo för att genom sig själv känner man andra...

Lördag morgon, vaknade innan klockan. Har ni tänkt på vilken befrielse att slippa höra det hemska pipet som alarmet avger. Det spelar ingen roll när jag vaknar, det som påverkar mitt humör är hur jag vaknar. Hur som helst i morse vaknade jag som sagt innan klockan så jag hann både duscha och göra mig i ordning innan Anja skulle köra sitt första slalom åk. Klockan 11.45 tog jag tunnisen in till T-centralen och luchade med Karin på McDonalds. Ni som tidigare läst min blogg vet ju att jag sysselsätter mig med diverse dieter. Alltså var jag idag så illa tvungen att för första gången prova McFish. Den var riktigt god faktiskt, till den tog jag minimorötter och ramlösa. "Mätta och belåtna" gick vi en runda på stan innan vi slutligen mötte upp Solfrid och Linn på Östermalmstorg. Väl framme på The Studio var det bara att börja sminka. Min första modell vad helt underbar, hon blev så fin i den röda skuggan jag lade. Min andra modell var mer timid, men hon blev minst lika fin i rosa skuggor. Efter 3 timmars stress lämnade trion The Studio med ett leende. Resten av kvällen tänkte jag ägna åt diverse träningsövningar så att jag bli fit till fotograferingen. Senare ikväll är det ju även dags för den sista deltävlingen i årets Melodifestival. Jag hoppas att det blir två bra bidrag som går vidare så att jag inte behöver lida allt för mycket i Globen nästa helg. Nu måste jag studera lite magasin för att veta vad jag ska göra för make up i Järfälla på lördag....

Nu brinner det i knutarna, det är som vi brukar säga "jävligt tight med tid" Om lite drygt två veckor ska jag fotograferas tillsammans med en klasskompis för nån grej med våran rektor. Hon sa att det är bra om jag gör några armhävningar till dess och sen skrattade hon. Det tar jag inte så allvarligt, men min kropp är inte i den bästa formen. Så nu kommer jag att vara tvungen att köra sit-ups och armhävningar konstant i två veckor, för att om möjligt kunna forma kroppen lite grann. Vi får väl se hur det går med mitt projekt. Men i och med att jag ändå måste gå ner 5 kilo fett så kan ju det här vara en bra början..Bäst att jag sätter igång nu på direkten så att jag hinner. Återkommer med resultat längre fram....

Utbildningen börjar dra sig mot sitt slut, tack och lov. Jag har en kraftig hemlängtan och känner mig redo att gå vidare med mitt liv. När jag kommer hem ska jag först byta lägenhet, sedan börja jobba för första gången på över ett år. Just nu känner jag att mitt liv börjar mogna till och bli riktigt bra. Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg. Det finns ju fortfarande en risk på XX% att jag inte klarar utbildningen. Förhoppningsvis kan jag lämna "Make up studion Sthlm" med ett godkänt betyg, annars går hela min plan i krasch. Hur som helst när jag kommer hem så ska jag dessutom börja träna ihop med Sanna och Carro. Minst 3 dagar i veckan, nyttig - om än någon kost alls. Vi måste ner 5 kilo innan sommaren. Då ska vi ut och shoppa igen med våra nya kroppar. Dessutom måste vi vara redo för Varamon 2006, där vi kommer att synas flitigt. Men nu är det dags för mig att plugga så att allt detta kanske kan bli verklighet en vacker dag....